Saturday, May 15, 2004

oirodiin tuuh

15 r zuunii yues Tsoros terguutei oirdiin olon aimguud hoorndoo holboo baiguulj negdsen huchirheg evsel baiguulj baijee.Tedgeer aimguud mongoliin altan urgiinhantai urseldej tsagdaa Esen taish naraas avhuulaad neg hesegdee tur bairij baisan yue ch bii.Durven Oirdiin holboog anh Tsorosniin Togoon taish anh uusgesen gedeg.ene yueiin durven Oirod ni
1.Tsoros (yazguuriin oiroduud,chingisiin daitaj baisan oin irgeduud)
2.Barag buriad (chingisiin esreg neleed ih demtseldsen)
3,Hoit ,baatud,tumed(dundad aziin Tumeriin uls butarhad tuuund hayralagdaj baisan mongol aimguud)
4.ur mongol(min mongol hoyoriin dainaas zugtan irsen oirod)
ene Durviin holboo ni olon yanziin shaltgaanaar zadaran 1502 ond dahin shine durven oirodiin holboo abiguulagdav .Ene durvenOirod ni
1.TSoros(yazguuriin oirod)
2.Durved(ertnii durved(Duva sohoriin 4n huuhed,Dobu mergenii zee nar),bayad,bolon hoit aimguud.Ene aimgiin terguud ni tsorosuud
3.Torguud(Hereediiin Tooril vangiin ugsaaniihan)
4.Hoshuud(Havt Hasriin ugsaanii aimag)
Ene durviin holboo ni torguudiin ihenhi ni Huu Urlugig dagan baruun zug nuudelne(halimaguud)uldsen torguud, hoit,durvediin zarim heseg ni ih nuurd nutaglasanaar zadarjee.
1636ond daihin 4 n Oirodiin holboo baiguulagdjee.
1.TSoros2.Durved3.Hoshuud4.Hoid gesen 4 oirodiin holboo uusjee.
Chingisiin yueiin Oirodiig odoogii buyu Togoon Taishaas hoishih yueiin Oird gej uzeh ni unend niitsehgui baihaa.Ter yueiin Oirodiig Oirdiin hutuga behi udirdaj baigaad Chingisd dagaar orson gej baidag .Harin Neg sonirholtoi ni Tumediin Botohoi Tarhun Borohul noyoniig alj Chingisiig ul dagasaniig Dervediin Dogshin Durbeg ilgeej baildan daguulsan gej baidag.Tegj bodohloor Tumed ,buriad ,oirod ,durved zereg aimguud ni tus tusdaa tusgaar aimguud baisan ni todorhoi baigaa yum.Harin edgeer aimguud niilj negdehed Zuchi,HAidy hoyoriin nuluu hamgiin ih baisan ni yah argagui yum.Zuchi oin irged bolon hirgis , kazakuudiig erhendee oruulj irehed ni oirod bolon ter haviin nutgiig Zuchid ugj zahiruulsan gedeg.Haidy Hubilain esreg baildan el tarvagtaid uuriin holboog baiguulahad Odoogiin oird aimguud gol tsum ni bolj baisan baih.Ene yues Oirodiin identity uusen bolov uu. Ene yues hoish ted nar chingisiin altan yrgiin Haidy noyon alagdsan uchir altan urgiinhantai terseldeh bolson baih.Harin suuliin yueiin Oirodiig tuluvshirhed hamgiin ih nuluu uzuulsen hun bol yah argagui Togoon taish bolon tuunii udam boloh Baatarhuntaij,Galdan Boshigt ed nariin nuluu ih baigaa yum.
Uver mongoliin Horchin nar bol Hasriin udam .Hasriin udmiin Asgaltai noyon hoyor huuhedteigees Baga huu Urogtumer ni ahtaigaa derselden uvur mongoloos irgedee avan Oirdiin Togoon taish deer ochihod Togoon taish hoshuu bolgonoos irgen salgaj avj Ureg tumert ugch hoshuud hemeen nerlesen gedeg.Ene hoshuud aimag ni Togoon taishiin udamtai urseldej tsagdaa 4-n OIrodiin holboog udirdan Halhiin esreg baildaj baisan gedeg.Harin ah Aragtumeriin udam boloh Horchin ni Manjid dagj orson anhnii Mongol aimag buguud Ligden haanii esreg baildaj baijee.Inegj bodohloor Chingisiin udam,Hasriin udamiin tulaldaan l Mongoliig butarhad hurgesen yum shig baigaa yum.
Tsorosiig humuus yazguuriin Oirod uureer helbel Hotoga behi,Har hiru nariin udirdaj baisan Oiroduud baih.Oirodiig ihenhdee Tsoros udmiin Togoon taishiin ur sad udirdaj baisan gedeg.Harin tumediin Altan haanii udaa daraagiin dovtolgoonoor Oirodiin holboonii erh medel Hasriin ur sad boloh Hoshudiin Buubee Shirjee nariin gard shiljsen gedeg.Tuvdiin Guush haan hurtel ene hunii huuhed gesen.Ene yuees hoish Oirod gurav huvaagdjee.ehniih ni Halimaguud(torguud) Huu Orlog baatriig dagan Ijil muren ruu odoj. Deed mongoliin mongolchuud Guush haaniig dagan golduu hoshuuduud nuusen gedeg.
Harin minii bodloor Kirkizuud Oiroduudtai negen tsagt hamdtaa uls bolj yavsan baih gehdee.Oirod gesen identidy tend baihgui bas derees ni helen ch ondoo baisan baih.Baatar huntaij 5n hatantai baijee.Ih hatan ni Dara balji gedeg kirkis hun baijee.Tuunii huuhduudiig Tsetsen,Zodovbaatar gedeg baijee.Baatar huntaijiig uhsen ni daraa Senge(bas neg hatanii huuhed) oirdiin haan shireed.Oiroduud medeej hari hunii huuhed hediigeer ih hatanii huuhed bolovch durgui baisan uchir Senge haan shireeend suusan hereg.Harin Tsesten,Zodovbaatar hoyor Sengiig aljihjee.Enegseniig ni Oirodiin noyod Tsetseng ehiinhen hamt tsaatsaar avj ,Zodovbaatar huhnuuriin zug zugtasan gedeg.
Sengiig uhsenii Galdan boshigt haan suujee.Galdan haan Halhtai baildahaar yavsan hoiguur ni Sengiin 2-r huu(tom huu ni Sonomravdan nas barsan baijee.) TSeveenravdan Galdantai zurchildun Ijil muren(halimag)ruu zugtasan baina.galdang ezgui hoiguur gent butsan irj uuriiguu haan urgumjilj Galdand demjleg ed nar yavuulahiig zogsooson baina.Ingeed zuun gariin haant uls Galdang dainii talbard uhsenii daraa Tseveen ravdangiin gard shiljjee.1715 ond Tseveenravdan hyatadtai tomoohon tulaldaan hiisen baina.hoiton jil 6000 tsereg daichilan tuvdiig ezelj baijee.Iim nuluu buhii hun tul alich survaljuudad haan bus gej bichsen ni harin sonin yum
Amarsanaa ni Tseveenravdangiin zee(eh ni Tseveenravdangiin ohin)etseg ni hoshuudiin Danjin huntaij gedeg hun baijee.Uuruur helbel havt Hasriin udam baijee.Tuunii eh Amarsanaag gedsend baihad ni belbeserj Hoitiin noyonii ber bolson baina.Amarsanaa tom bolood hoitiin noyon bolson baina
Davaach Galdanboshigtiin duu Bumiin ahmad huu Oirodiin ih janjin Tseveendondoviin ach huu(davaach haan suuh huuli yosniihun bish).Tsorosiin nuluu buhii hun baijee.

Tseveenravdang uhsenii tuunii huu Galdantseren haan suujee.Tuunii ue ni Oirodiin altan ue ni baijee.Ter Tserendondovoor udirduulsan ih tseriig manjiin esreg halhruu ilgeej baisan ch amjilt oloogui baina.
tuunii daraa Galdantserengiin baga huu Dorj haan suujee.Gevch tuunii ah Lamdrajaa(butach baijee) tuuniig haan shireenees zailuuljee.tuuniig Davaach,Amarsanaa hoyor niilj zailuuljee.Davaach ni tsorosiin altan ugsaa baisan.Amarsanaa nuluu baga baisan uchir Davaach haan boljee
Zuungar dashramd ni 1775 ond ezlegdsen shig sanagdaj baina.Mongol 220 jil Manjiin darlald gedeg ni olonhi mongolchuudiin huvid Halh ezlegdeseniigees hoishihiig helj baigaa yum



mongoliin nuuts tovchoo

1.Eh bicheg ni yamar bichgeer bichegdsen be?
Medeej eh ni mongol heldeer bichegdsentei ni hen ch margahgui baih .Gehdee durvuljin bichgeer bichsen uu? uigar bichgeer bichgeer bichsenuu? gedegd ni hariult ugeh hezuu.Bas deerees ni bichgiin hel yarianii hel hoyord asar ih yalga bii .Survaljaas uzehed mongol bicheg usegtei bolson ni Chingis tatatunga bairj ternii hereglej baisan tamgan deerhi bichgiig harj ur huuhed ,duu nardaa zaasnaas ehelsen gedeg.Uuruur helbel tuunees umneh uil yavdal ni amaar damjigdaj irsen gesen ug.Anhnii eh ni uigaaraar bichegdeed daraa ni saijuuruulj durvelhjin bicheg bolgosoniig ni hayatadiin hanzad ni shiljuulsen baih.Uuruur helbel ene hurtel hamgiin bagaar bodohod l gurvan hunii gar damjigdsan gesen ug.
2.Mongoliin nuuts tovchoo anhnaasaa MNT gesen nertei baisan uu?
Olonhi erdemted anh zohiogdohdoo "title " baihgui baisan gej uzdeg yum baina.Harin daraa daraagiin ehiin huvruultees ner zuugdsen bolov uu gej uzdeg gen.Jishee ni "Tovchoo" gedeg ug ni mongoliin busad yamarch survaljuudad bolon haanii zarlig bichegt "title" d hereglegdej baisan yue baihgui gene.Herev "tovchoo" ni tuuh gedeg utag aguuldag baisan bol daraa daraa ueiin survaljuudad tovchoo gedeg ug garj irdeggui neg sonin.Harin hanzaar bichsen uyedee "altan tovch"bolon busad zohioluudiin nuluugeer nariin tovchoo gedeg nertei bolson baij boloh yu.Medeej angliar Secret History of Mongols egj orchuulah ni yu l bol.
3.Hezee zohiogdov?

MNTgiin tugsuld ni "Их хуралдаан болж, хулгана жилийн (1240) хуран (долдугаар) сард Хэрлэний Хєдєє арлын Долоон болдог, Шилхинцэг хоёрын завсар хаан орд бууж байхад бичиж тєгсгєв."gej tugsgul hesegt ni bichsen baidag ni hamgiin sonirholtoi.Ene hulgan jil ni hezeeg helj bui ni ul medegdem yumOlonhi erdemted 1240 oniig zaaj baigaa gej yaridag.Nuuts tovshoond Uguidei nas barsaniig yeruusuu temdegleegui baina.Endees harhad MNTiig Uguiduig nas barsanaas (1241onii uher jil)ees umne bichsen ni todorhoi bolj baigaa yum.Uur survaljuudad Uguideig uher jil nas barsan gej temdegleestei baidag.Gehdee neg sonin ni 1240 ond Herlend Huraldai huralduulsan gesen temdeglegee yuruusuu baidagui baina.Teghleer bas negen "ergelzee" turj baigaa yum baina.
Endees haraad MNT ni shuud neg udaa bish hed hed udaa bichegdsen baih bolojtoi yum gej uzdeg erdemted baidag .Jishee ni Morgan 93ond 1227 onoos hoishih ni daraagaar ni bichegdsen baih magadlal undurtei gene.Uuruur helbel eh ni bol Chingis nas barah hurtel buguud tuunees hoishihiig ni nemsen bas dunduur ni zasvar orson baih magadlal ihtei gene.mOrganii helseneer bol MNTiigiin anhnii ner ni "Chingisiin eh undes(haraar orchuulahad)"gedeg nertei baisan baij magadgui gene.Tegeed draahi Uguidei haanii tuhai uguulsen hesgees ehelsen hesgiig ni daraa ni bur hoino Munhiig haan shireend suuhad ( hulgan jil buyu 1252 ond )zoriulj bichsen baih magadlal undur.Yerni Muniig haan shireend suuhad Helrend huraldaig huralduulsan buguud busad haad Herlend huiraldai huralduulsan gej temdegleestei baidaggui yum.
Uuunees bur hoin ch bichsen gsen taamaglal ch baidag.

Harin Americiin erdemden William Hu.ng 1951 ond " MNT niin 247 bolon 248 dahi dugaard Jandu buyu Daiity gedeg ner hoyor ch udaa gar ch baigaa ni uchir ul oilgogdom yum.Beejin ni Jantu buyu Daitu gedeg nertei bolson bur suuld Hubilaig haan baih yued bilguu.Tegehleer Hubilaig haan bolspnii daraah yue buyu 1264 onii hulgan jil baih bolomjtoi yum" gejee.

4. Hen bichsen baih bolomjtoi be?
deerhees avaad hezee bichsen ni ul medegegdeh tul hen bichsen ni bur ul medegdeh.Olonhi humuus Shihihutag,Tatatuga,Aragusan huurch gej bichdeg ch hen ni ch notloh barimt baihgui.

5.Hezee hanzaar hurvuulsen baij boloh be?
Anh sudalgaanuudaar Min ulsiin yued hurvuulegdsen baih magadlal undur gene>Ene ni yagaad be gevel Yan ulsiig duussan nii daraahi Mingiin survaljuudiin bicheh helbertei mash adilhan baidagaas uudeltei gene.Jishee ni 1414 ond hevlegdsen 華夷訳語=(mongol hayatadiin toli bicheg)tei mash adilhan hanzuud hereglesen baina gene.Olonhi erdemted Mingiin haanii tushaalaar 華夷訳語 g zohiohiin tuld MNTiig ashiglan bichsen ni hanzaar hurvuuleh shaltag ni bolson baih gej uzdeg gene Tiimees 1387 onii yued hanzruu hurvuulsen baij magadgui.
6.Her zereg uned niitsen (uuruur helbel itegej boloh uu) be?
Anh MNTIIg itgeh eseh deer ergelzee devshuulsen ni deer uguulsen Morgan yum.Morgan ter yueiin tuuhen survalj bugeed odoo uldegdeegui baigaa "Altan devter " gedeg bichigt anhaaralaa tuvleruulj baigaa ajee."Altan devter" ni ter yueiin turiin alban yosnii bicheg bugeed Mongoliin ordnii gerd hadgalagdaj baigaad alag bolson bolov uu .Rashid Ad dinii deer bichsen"sudriin chuulgan buyu Jami' al-Tawarikh" d "altan tevteriin tuhai uguuleg baidag gene.Uuruur helbel Rashi ad din uuriin zohioloo "Altan devter " gedeg ordnii tuuhees huulbarsan gej bichsen gej baidag gene.Gehdee "sudriin chuulgan" ba"nuuts tovchoo" hoyoriin uguulj bui uil yavdaliin bichleg ni shal ondoo baidag uchiraas "Altan devter" tei neg zohiol gej uzeh ni undselel muutai .Endees harval "altan devter""MNT" hoyor bol hoyor ondoo zohiol gehdee neg uil yavdaliig haruulsan zohiol yum.Tiimees herev ene hoyoriin uil yavdal taarahgui bol ali neg ni shal hudlaa yum uguulsen bolno.Hamgiin gol ni "Altan tovch" ni tuuhiin survalj harin "MNT"ni uran zohioliin nom yum.Yagaad gevel MNT d garah humuusiin yaria uil yavdaliin lolnhi ni shulgen helbereer durselegdeen.Ter yueiin humuus shuleglej yaridag baisan gevel hudlaa bolno. Tiimees MNTiig uaran zohiol gej uzehuu tuuhiin survalj gej uzeh uu buur ergelzeetei bolno.gehdee mongolchuud ni aman zohioliin helbereer bolon yaruu nairgiin helbereer tuuhee uldeej baisan baij boloh yum

Hari garigiinhan gej baidag bolvuu

Unuudur 10 unguruuguud untjihsan chini serjihlee .Hudlaa unen yahoogiin medee deer baisan yumiiig bichej ugluu bolgohoos.hehe.dahiad untaad ugvul nam ,udur serne.
Humuus neeree ter mexiciin armiihanii avsan UFOgiin zurgiig unen gej bodoj baina uu?Yahoo japangiin newsnii dood tald Roswelliin tuhai baina.Roswell geed japand NHK eer garaad baisan neg tsuvral baidag yum.Ug ni ter kino dam yaria ch geh yum uu unen hudal ni medegdehgui negen zuilees sedevlej hiisen kino yum genee.Ug kino deer gardag Crash down Diner restauran boloon UFO musei odoo boltol boditoor baidag gene.
1.Roswelld yu bolson be?
1945 onii 7 sariin 4 nii udur USAgiin NewMexican mujiin Roswell(elst hehe) gedeg gazar negen ul medegdeh biet unalaa gesen medee,yaria neleed hed garah bolson baina.Edgeer zuilsiin eh uusver ni Roswelliin sonin "Roswell daily record"diin 47 onii 7 sariin 8nii udur niitleseneer bol "Ye damjin yarigdaj irsen UFO ni unen boloh ni batlagdlaa .Rosewell dahi armiin 509 dugaar horoonii medeeleliin albaniihan, nutgiin edlengiin ezen bolon shereif Chaveztai hamtran Flying saucer iin barilaa" gesen utga buhii niitlel bichegdsen baina.Americiin agaariin huchniihen gazar deer ni asar ih uch hamgaalalt tavij 4-n hari garigiin hunii tsogtsos bolon UFO g huraan avsan baina.Ene bugdiig shalgan murduj sudalsan ni Armiin medeeleliin albanii Major Jesse Marcel ,Captain Sheridan Cavitt gedeg hoyor hun yum baina.Enehuu sudalgaaniihaa daraa USAgiin army alban yosoor ul medegdeh bietiig ilruulsen bolohoo medeeljee.Gevch hoyor sariin daraa AP agentlagaar damjuulan Roswelld unasan biet ni UFO bish armiin turshaltiin nisdeg biet baisan" gej medeeljee.Gevch tuunees Roswellees asar olon tsuu yaria garah bolson baina.

2.Yag yu bolson baij boloh be?
Tuunees hoish garah bolson humuusiin yarianaas uzvel neg gazar bish heden gazar biet unasan baij magadgui gesen yaria garjee.Hamgiin bagadaa ene ni 3-n gazar .Gevch ene UFOg unahiig harsan humuus daraa ni bugd uchir buduulegeer uhsen baina.
1995 ond Roswelld Armyhanii avsan baij magadgui gesen film gent hevlel medeeleleer damjigdah bolson baina.Ene neleed heden orond negen zereg nevtruulegdsen baina.Ug filmiig 1942 onoos arvan jil armyd alba haasan hun avsan ajee.Tereer 1947 onii 6 sard Magmalan(?) genaraliin daalgavaar Roswelld gazardeer zurag avalt hiisen gej yarigddag ajee.Tuuniig ochhod Armyhan ul medegdeh 4-n amid bodisiin(hari garigiin hunii) uldegdeliiig sudalj baijee.neg amid bodis nu ul medegdeh amid ,uldsen ni avah yumgui heden hesegt huvaagdsan baijee.Tereer terhuu amid uldsen neg amid bodisiin zadlan shinjlegeend hurtel oroltsson baina.Gevch amid bodisiin zarim neg uldegdel ni uldseniig ni nutgiihan olj buun yavdal bolson baina.Sonin hevleleer tsatsagdan army uund ni hariulj chdalgui film ch delgegdsen baina.Bas camermand 2 tsag garui bichleg buhii film uldsen baijee.enehuu bichlegiin neg hesgiig uzeh humuus iishee.
jich uzhed REAl player heregtei http://homepage1.nifty.com/tsuyoki/roswell.rm
ehiig ni unshahaar bol(jich angli deer ch unshaj bolno.)
http://www.golevelup.com/pages/mystery_story/roswell.htm
Bas uunees gadna uchnuun yum baisan bolovch orhiv
http://homepage1.nifty.com/tsuyoki/ufo-roswell.html